Blueberry.

Health starts with attitude
 

Eat your greens

Intro
Grön föda är basen för allt liv på jorden som vi känner till det! Utan det gröna kan vi inte existera och det faktum att grön mat innehåller klorofyll är antagligen nyckeln till dess fantastiskt läkande egenskaper och potential! Många studier, några så långt tillbaka i tiden som 1700-talet, avslöjar det speciella med grön föda!

Definition: När vi pratar om ”Greens” i detta dokument så menar vi i första hand mörkgröna bladgrönsaker, alltså inte andra grönsaker, rotfrukter ( i så fall blasten!) eller frukter.

Pionärer på området ”greens” är raw food gurus som Ann Wigmore och Charles Schnabel som i årtionden ”tjatat” om vikten av att inkludera massor med grönt i vår kost!

För detta dokument har vi även blivit inspirerade av boken Grönt för Livet av Victoria Boutenko (Friendly Fruits förlag) och deras beskrivning av hur vi bäst tillgodogör oss näringen i bladgrönt.

Vi människor har alltid vetat att gröna växter är en viktig del av vår kost, men möjligheten att de faktiskt har enormt terapeutiska och läkande egenskaper har precis börjat bli vedertaget! Mer och mer bevis börjar komma om det gröna växernas sjukdomsförbyggande förmåga och vikt för oss människors hälsa.

Moderna studier på området har därför också äntligen börjat bekostas av universitet och regeringar. Instituten undersöker nu de läkande krafterna i just ”greens”, man samlar bla på fytokemilalier som de tror och hoppas kan hjälpa en åldrande befolkning att ta hand om allt fler hälsoproblem. I kölvattnet av dessa initiativ så börjar också läkare och forskare acceptera att en daglig kost tillräckligt hög på grönt hjälper mot allt från dålig matsmältning till att förebygga svåra sjukdomar. Man tror att ”greens” kan hjälpa och motverka så olika problem som akne, artrit, förstoppning, urinvägsinfektion, kramper, cancer, blodbrist, diabetes, övervikt och högt kolesterol – bara för att nämna ett par stycken! Våra hjärnor älskar grönt och kan hålla oss skärpta– vissa studier visar tex är att personer som äter tre eller fler serveringar av spenat dagligen försenar åldersrelaterade nedbrytningen av sin mentala förmåga med så mycket som 40%.

Tugg, tugg…
Grön föda innehåller fler värdefulla näringsämnen än något annat livsmedel – men all denna näring finns inpackad i växtens celler, cellulosan, som har en av de starkaste molekylära strukturerna som finns på vår planet (antagligen för plantans överlevnad) som gör det svårt för djur, och oss, att äta dem. Försöker vi äta mycket bladgrönt på en gång kan vi även stöta på illamånade, matsmältningsproblem eller halsbränna. Och eftersom vi inte är schimpanser och har tid (eller käkar) som klarar att sitta i ett träd och äta bladgrönt hela dagarna har vi en utmaning att få i oss tillräckligt. För att frigöra alla viktiga näringsämnena ur dessa celler måste vi tugga de gröna bladen mer (ända tills de blir en grön krämig sörja) för de ska ge oss den maximala näringen. Dessutom måste vår mage ha en stark saltsyra med ett lågt PH smälta bladen.

Det kan som komplement till tuggandet av salladsbladen därför vara ett bra tips att ibland ta hjälp av mixer för att göra tex gröna smoothies och soppor (färdigtuggade så att säga) samt gärna komplettera med pulveriserade växer och alger såsom optimal greens, mighty greens osv. Allt för att verkligen tillgodogöra oss det mesta vi bara kan av bladets livskraft!

Det häftiga klorofyllet
Ett ämne som finns i alla växter är klorofyll! Det kallas ofta för ”plantans gröna blod” och har en liknande i struktur som hemoglobin fast med en magnesiummolekyl sin kärna. Klorofyllet fungerar som blodrenare och hjälper till att öka cirkulationen i alla kroppens organ genom att utvidga blodkärlen.

Fotosyntesen
Allt började med en mus, ett ljus och en glaskupa, plus en nyfiken vetenskapsman som hette Joseph Priestley (uppfann även sodavattnet). Han upptäckte att ett ljus eller en mus under en glaskupa snabbt använde upp det syre som fanns och slocknade/dog, men observerade också att ställde man in en ensam liten myntaplanta stoppades denna process upp – så var första fotosyntesen upptäckt!

Klorofyll utför fotosyntesprocessen, (samt några andra färger som orange/gula karotenoider) genom sin förmåga att skapa en komplex serie av biologiska reaktioner som effektivt använder energi från solljus för att förvandla vatten och koldioxid till syre och glukos, genom att använda energin för att plantan ska växa och få näring. Denna energi är sen vidarebefodrad till djuren/människorna som äter plantan.

Exakt hur detta går till vet vi inte men klart är att där det gröna pigmentet finns i plantan så hittar man också en ”blockerande substans” som helt enkelt ”blockerar” olika illvilliga biologiska processer. Det är denna process som i förlängningen ser till att vi kan tillgodogöra oss enzymer, antioxidanter, bioflavonoider och spårämnen som tex. mineraler.

Klorofyllinnehåll av olika ”Greens”
Chlorella 2,5%
Spriluina/Alpalfa 1,0%
Vetegräs 0,5%
Spenat 0,3%
Isbergsallad 0,1%

Vilka är då de ”Greens” vi bör äta?
Grön mat är de ätbara delarna (skott och blad) från land och vattenväxer samt alger. Några av de vanligaste inkluderar:

Spenat, Ruccola, Mangold innehåller mycket mineraler, bla magnesium som de flesta av oss får för lite av. Magnesium är viktigt för hjärtat, tarmarna, musklerna och nervsystemet, vi kan bli nervösa och lite spattiga när musklerna och nerverna inte får sitt.

Vattenkrasse, Broccoli, Rädisa är korsblommiga växter (Cruciferous Vegetables), en familj med extra mycket näring –de är fulla av järn, kalcium, fosfor, kalium och lutein.

Örter som basilika, dill, fänkål, koriander, mynta, persilja etc. hör ochså till den gröna familjen, de har en starkare smak och passar i mindre doser i de flesta sammanhang. De innehåller bla extremt mycket A vitamin (betakaroten). Bara ett par finhackade blad i en sallad eller i en smoothie ger även mycket smak och karaktär.

Ogräs som brännässla, klöver, malva, maskros och målla är underbara ”greens” som höjer både smak och näringsinnehåll väsentligt. Ett stort varningstecken dock – är man inte helt säker sina sorter i naturen så ska man inte själv plocka ogräset. Eller så köper man det!

Vad är supergreens?
Lite mer avancerade ”gröningar” kallar vi på Blueberry för ”Supergreens”, det är grön mat som oftast kommer från unga grässorter av olika sädesslag tex. vetegräs, korngräs, alfalfa, havregräs samt alger och sjögräs som tex kelp, chlorella och spirulina.

Dessa ”supergreens” innehåller långt mer näringsämnen än vad de flesta kan ana! Några av de vanligaste inkluderar:

Vetegräs är ett gräsigt tillskott fullt av näring från bl.a enzymer, vitamin-C, folsyra, klorofyll och betakaroten. Färskt vetegräs odlas och kan pressas till juice medans det torkade vetegräspulvret lätt kan röras ner i t.ex vegetariska biffar, i en fruktjuice eller smoothies, på gröt och i soppa.

Det berömda vetegräset!

Ett bra sätt att få i sig klorofyll ur bladgrönt
är att dricka vetegräsjuice, Denna enormt närande dryck uppfanns av Ann Wigmore
och blir bara mer och mer populär.
Vetegräsjuice innehåller 70% klorofyll och
92 olika mineraler (av 102 möjliga) och massor med vitaminer, aminosyror och
nyttiga enzymer. Den är dock mycket koncentrerad och ”stark” och många kan bli illamående och börjar svettas, även om man kan ”vetegräsdansen”. Så börja försiktigt med lite vetegräspulver rört i lite vatten och tugga hela blad till varje måltid så att du vänjer kroppen sakta.

Spirulina kallas ibland även ” mirakelalgen” p.g.a sitt stora innehåll av näringsämnen. Fullproppad med vegetabiliska proteiner sägs den bidra med ca 20 gånger mer protein än sojabönan och ungefär hälften av aminosyrorna som är livsnödvändiga för vår kropp. Den ger oss också mineraler som järn, kalcium, krom, magnesium, mangan, kalium och zink. Superrik på olika B vitaminer inklusive vitamin B12, och även på antioxidanter som betakaroten.

Chlorella är en grön mikroalg och den är vår naturs absolut bästa källa till klorofyll och används ofta i detoxsammanhang då den verkar stimulerande för rengöringen i kroppen då den kan både binda och avlägsna tungmetaller. Algen är även rik på antioxidanter och sägs också kunna ge bättre andedräkt genom att den verkar renande för tarmen.

Nässlor sägs stimulera hela mag-tarmkanalen till en mer balanserad funktion samt ha en renande effekt. De tillför kroppen fibrer och verkar stärkande med sitt rika innehåll av magnesium, kalcium, klorofyll, folsyra, järn samt blad annat vitaminerna A, B och C. Finns även som pulver man blandar i vatten/juice/smoothie.
Korngräs innehåller massor av vitaminer, mineraler och antioxidanter. Är speciellt rikt på betakaroten, klorofyll, folsyra och C-vitamin. Ger också mycket kostfiber och hjälper en försurad kropp att bli mer basisk, verkar alltså alkaliskt.

Aramealgen lever i havet. Den är rik på b.l.a. kalcium, jod, A – och E – vitamin. Torkade alger innehåller en del högvärdigt protein samt omega 3. Den är mörkgrönbrun till färgen och sägs sänka kolesterol och fetthalten i blodet. Brunalgen innehåller dessutom en del fibrer som sägs kunna binda till sig tungmetaller i kroppen och på så sätt hjälpa till att avgifta kroppen.

En av de mest spännande upptäckter man gjort i relation till ”supergreens” föda är att två typer av alger, (AFA och Spirulina) som båda innehåller grön och blå alger har möjligheten boosta immunförsvaret genom att stimulera en ökad aktivitet av de viktiga celler som kalla ”natural killer cells” (NK). Dessa produceras när immunförsvaret stimuleras för att attackera illvilliga celler som tex vill bilda tumörer. Att också klorofyll är också giftigt för tumörceller har visats i vissa studier.
Många forskare jobbar på detta löpande.

Optimal Greens/Green Grass/Mighty greens etc är exempel på gröna växtpulver som oftast är en torkad blandning av naturliga födoämnen från både land och hav. Innehåller både vitaminer, mineraler, essentiella aminosyror, enzymer, örter samt lösliga och olösliga växtfibrer. Perfekt grönt komplement! Blanda i vatten/juice eller i en smoothie.

Övrig grön mat!
Vi på Blueberry uppmuntrar även till att höja intaget av all grön mat, även om det inte faller inom gränsen för just ”greens” eller ”supergreens”. Dessa grönsaker är viktiga för dess klorofyll förstås, men även för deras innehåll av vatten och andra näringsämnen som vitaminer, fibrer, mineraler och antioxidanter.

Några exempel på övrigt grönt

Avokado innehåller även mycket folsyra, E vitamin och omegafettsyror samt många andra vitaminer, mineraler och antioxidanter. Avokadon sägs ha kolesterolsänkande egenskaper.
Kiwi är mycket rik på vitaminer, mineraler, enzymer och fibrer. Den har ett extremt högt C vitamininnehåll, upp till 120% av rekommenderad daglig dos i bara en frukt. Studier har även visat att fibrerna och enzymerna i kiwi effektivt motverkar vissa allergier och förstoppning!

Broccoli är ett riktigt krafthus! Full av C, K och A vitamin samt enzymer och fibrer. Även en bra källa för basbildande mineraler som magnesium och kalium.

Yerba mate är en brasiliansk växt som man gör uppiggande te och andra energigivande drycker på. Dessa dricks gärna med mjölk och honung för att få en stimulerande effekt på hjärna och kropp samt ett tillskott av antioxidanter. Yerba mate sägs även stimulera matsmältningen och öka fettförbränningen!

Aloe Vera innehåller massor med vitaminer, tex. antioxidanterna C, E vitamin samt betakaroten. Aloen är även en av de få plantor som innehåller vitamin B12. Den är även rik på mineraler som magnesium, zink, koppar, kalcium, och krom, samt 20 av de 22 aminosyror som behövs för att kroppen ska kunna producera protein. Plantan är även rik på enzymer som hjälper matsmältningen samt motverkar inflammationer. Den innehåller även ett ämne (Saponiner) som har starkt antibakteriella egenskaper och jobbar mot bakterier, virus och svamp och jäsningsproblem. Kaktusen fungerar även laxerande i tarmen.

Matcha är ett grönt tepulver som används vid traditionella Japanska teceremonier.
Det är gjort av tebland som växt i skuggan, torkas försiktigt och sedan malts sen till ett fint pulver. På detta vis får vi i oss alla näringsämnen och antioxidanter från bladen (istället för avkok som i vanligt grönt te). Bla vitamin, A, B6, C, E samt mineraler som kalcium och zink. Matcha sägs ha 70 gånger mer C vitamin än apelsinjuice, 4 gånger mer Betakaroten (antioxidant) än morötter och 9 gånger mer än spenat! Vissa studier visar också att den gröna drinken kan öka ämnesomsättningen med 35-40% om man dricker den regelbundet!

Hampaoljan kan vara en av naturens finaste oljor med ett rikt innehåll av fettyrorna omega 3, 6 och 9. Illgrön till färgen och perfekt att ringla över den redan tillagade maten, i smoothies eller på sallad.
Grönt te kommer från samma blad och från samma buske som det svarta teét. Skillnaden med grönt te är att bladen inte jäser innan de torkas, det behandlas mer skonsamt och behåller därför mer grön färg och antioxidanter. Innehåller lite mindre koffein än det svarta teét.

Fortfarande inte övertygad?
Tänk på Schimpansen! Den delar ca 99,4% av sina gener med människan, men deras diet är väldigt olik från vår. Den största skillnaden är att shimpanser konsumerar betydligt mer gröna blad än vad vi gör. Mörkgröna blad är de enda grönsaker som hjälper dem att bibehålla sin vikt, styrka och goda hälsa även om det är det enda de äter!

Greens, supergreens, gröna grönsaker och frukt borde utgöra en stor del av våra kost då de innehåller massor med hälsofördelar, här beskriver vi några…

Syra/Basbalansen
För optimal hälsa bör kroppens PH värde ligga mellan 7 och 8. Men dagens processerade kost och stressiga livsstil har gjort att många av oss lätt hamnar under 7, och precis som en försurad miljö gör i naturen, tex. med våra sjöar och vattendrag, medför ett alldeles för lågt PH värde i kroppen sämre resistens mot sjukdom och skapar en grogrund för alla möjliga hälsoproblem, En av de viktigaste egenskaperna hos gröna bladgrönsaker är därför att de bidrar med basiska mineraler till kroppen, mineraler som det inte alltid finns tid tillräckligt av i frukt, nötter och frön. Dessa kompenserar bla effektivt låga halten av mineraler i syrabildande livsmedel som tex, kött och mejeriprodukter.

Vi kan mäta vår syra i kroppen i saliv och urin genom lackmuspapper som finns att köpa i hälsokosten. Är man en blandkostare med en för hög syrahalt i kroppen så brukar detta ha förändras dramatiskt efter ett par veckor med inkludering av mycket grönt.

Green Juice (Basisk/Alkalize)

  • 3 selleriskälklar
  • 4 gurkor
  • 8 spenatblad
  • 1 skalad citron
  • 2tsk ”greens” pulver (tex. Optimal greens, Mighty Greens, Green grass powder)

Kör ner allt i juicecentrifugen, börja med spenaten. Sila och blanda i det gröna pulvret.

För att få i sig tillräckligt med mineraler i dieten behöver vi också variera sorterna då de innehåller olika ämnen och i
olika stor mängd, samt att en sorts bladgrönt i för stor mängd blir svårsmält. Mineraler och andra näringsämnen interagerar oxå med varandra på ett sätt som påverkar deras upptag i kroppen – ”greens” innehåller perfekt avvägda doser av dessa olika spårämnen som hjälper varandra. Detta gör dem
mycket effektivare att äta än
kostillskott med vitaminer och mineraler
och spårämnen i isolerad form.

Så blanda grönt så gott det bara går mellan källorna ovan! Och prova nytt hela tiden, så fort du ser en ”gröning” du inte provat förut så se det som en sport att få i dig den på ett hälsosamt vis, tex. finhackad i en sallad eller grön smoothie.

Enzymer
Enzymer tar hand om hela matsmältnigsprocessen genom att bryta ner matpartiklar så att de kan användas till energi! Kroppen behöver ungefär 22 olika enzymer som är kapabla att bryta ner kolhydrater, protein och fetter. Symptom på enzymbrist är tex. uppsvälld mage, gaser, magont/kramp, halsbränna och matallergier. Mycket forskning har fokuserat på just enzymerna och många tror att det är just dessa som är ”mirakelmedlet” i den gröna födan.

Det flesta råa grönsaker är dock mycket känsliga för upphettning och vid högre temperaturer än 70-80 grader börjar deras speciella tredimmensionella struktur ta stryk. (precis som när vi människor får feber!).

En annat problem för enzymerna är att dagens mat ofta är proccesserad och raffinerad (tex vitt mjöl och vitt ris, socker etc), och inte heller pastöriserad eller konserverad mat har många levande enzymer kvar – vilket gör maten mycket svårare att bryta ner.

Många näringterapeuter hävdar även att äta mat med döda enzymer lägger en extra börda på kroppen. Hur det nu än är med den saken så mår många väldigt bra av det ökade tillskott av levande enzymer som kommer med råkost, och då speciellt bladgrönt!

Dessutom, ju äldre vi blir ju mer minskar vår förmåga att producera matsmältningsenzymer och ju viktigare bli det att få i oss dem via kosten.

Allra rikast på enzymer är groddade frön, säd och baljväxter. Genom groddning ökar enzyminnehållet i denna mat enormt.

Fibrer
Det främsta syftet med att äta fibrer är utrensning. Utan fibrer är komplett tarmtömning nästan omöjlig. Vi är byggda så att nästan alla gifter från kroppen inklusive alla döda celler hamnar i människans dagliga avloppsystem – tjocktarmen. Detta avfall är giftigt och vi alla tycker det ser äckligt ut, luktar illa etc. Fibrer behövs för att göra oss av med detta avfall!

Särskilt de olösliga fibrerna (finns främst i bladgrönt, skal, frön och bönor) fungerar som en tvättsvamp och bär med sig kilovis med gifter ut ur kroppen.

Lösliga fibrer finns i frukt, bönor, gryn och särskilt – i chiafrön! Vissa lösliga fibrer, tex de i äpplen (pektin) och de i guargummi (chiafrön, baljväxer, mango) saktar ner och frigör sockret i maten vi äter och minskar därigenom bla risken för diabetes.

Om det inte finns tillräckligt av båda sorternas fibrer så försöker kroppen utsöndra slaggprodukter och gifter genom alla andra kanaler den har till sitt förfogande, tex. genom att utsöndra slem ur ögon, näsa och hud (porer, finnar etc) eller/och genom svett.

Återigen kan vi jämföra med våra släktingar…
En vild schimpans äter i genomsnitt ca 300g fibrer om dagen! Det rekommenderade mängden ligger på ca 30-100g om dagen men tyvärr ligger många idag på endast ca 3 gram. Detta beror på att vi oftast äter fiberfattiga raffinerade kolhydrater samt dricker juice istället för hela frukter. Detta är alldeles för lite för att det ska kunna göra av med flera kilo avfall. Men man måste öka fiberintaget gradvis, inte gå från 3-100 på en gång, då kan man få uppblåshet och gaser. Vältuggade greens, gröna soppor och gröna smoothies är perfekta sätt att öka fibrerna i kroppen då man får i sig hela frukten, grönsaken etc. (jämför tex med juice)-

Ett annat problem med tarmtömningen och avgiftningen är att vi inte rör oss tillräckligt idag, något som verkligen stimulerar tarmen och gör att den fungerar bättre!

Protein
”Men du behöver ju protein!” säger folk ofta när jag fokuserar och tjatar för mycket gröna blad. Särskilt efter de senaste åren fokusering på dieter som Atkins, GI och LCHF.

Det verkar vara en uppfattning att vi människor behöver kilovis med animaliskt protein varje dag samt mörkgröna bladgrönsaker inte innehåller protein – båda dessa myter är feluppfattningar! Tillbaka till den blandtuggande schimpansen? Så länge man varierar sitt intag av bladgrönt så får man i sig alla de 9 aminosyror vi behöver för att sammanlagt få fullvärdigt protein i kroppen. Efter som vi dessutom förespråkar att äta ”greens” endast som komplement till en allsidig kost så är risken för proteinbrist väldigt liten.

Några få gröna källor innehåller komplett protein (en sådan källa är Spirulina) men i övrigt är det viktigt att variera mellan bladen så att vi får i oss allt vi behöver.

En annan positiv sak med att få en hel del av sitt protein från bladgrönt på bekostnad av tex ost och kött är att vi minskar intaget av mättat fett och kalorier som på lite sikt kan ge många andra hälsoproblem än proteinbrist.

Finns det inget dåligt med Greens?
I naturen har allt levande sitt sätt att försvara sig från att bli uppäten innan man är mogen (då vill man däremot bli uppäten för att sprida sitt släkte vidare!) eller att bli slukad av fel art. Exempel på försvar som naturen skapat inkluderar nötens hårda skal, linfröets blåsyra, spindelns gift, rosens och hallonbuskarnas taggar etc. listan är oändlig.

När det gäller bladgrönt varierar ”försvaret” en del mellan sorterna, det finns tex. studier som visar att spenat i vissa faser av sin utveckling innehåller ämnen som inte är bra för oss i stora mängder, tex. nitrit. Ofta blåses dessa rön upp till stora nyheter och gemeneman blir orolig för att äta våra härliga blad eller inkludera dem i vardagsmaten till familjen. Exempel på hur bladgrönt försvarar sig i naturen kan vara genom att bilda alkaloider (groddar), nitrat (spenat), taggar (kaktusar) aggressivt bitande myror (Acaciaträdet) eller som brännässlan – genom att bränna de som kommer för nära.

Vissa sorters bladgrönt (jämför med svampar) vill inte bli uppätna av människan alls utan är till för andra organismer i naturen, dessa sorter har utvecklat sig till att vara rent giftiga för oss. Men så länge vi håller oss till de vanligt vedertagna sorterna är detta ingen risk.

Hur får jag i mig allt grönt jag behöver?
Att konsumera mycket brysselkål, vitkål eller broccoli varje dag är som sagt lättare sagt än gjort, därför har vi nedan beskrivit några olika sätt att öka det dagliga intaget!

Sallader och Dressingar
Det mest uppenbara sättet att få i sig bladgrönt är att göra en krispig grön sallad låta bli basen i måltiden! Varför låta isbergsallad, gurka, tomat och paprika definiera din sallad? Eller nötter, quinoa eller bulgur? Nej, det är allt det gröna du kan ha under som gör salladen värd sitt nyttiga rykte! Prova vår supersallad med grön dressing nedan.

Blueberry Supersallad ”Green”
Till 2 stora middagsallader

2dl broccoli i mycket små buketter, ev lätt ångad
2dl väl sköljd och torkad spenat
2dl väl sköljd och torkad mangold
2dl grovt riven squash
1dl avokado i bitar
1dl finhackat grön äpple
1 msk vardera av gojibär, gula russin, hampafrön, pumpafrön och torkade blåbär.
4 msk avokaoolja
Havsalt

Blanda ihop alla grönsaker varligt i en stor skål och ringla över avokadoolja, havsalt, bär och frön!

Blueberry ”Green” Dressing
Till 2 stora sallader

2dl blandade örter (minst 2 sorter) som basilika, dill, mynta, timjan, citronmeliss etc.
1 dl olja (gärna oliv, avokadoolja, hampaolja eller pumpafröolja)
1 vitlöksklyfta (valfritt men nyttigt!)
1 tsk havsalt
1 msk kapris
2 små cornichoner
Rivet skal av ½ citron

Mixa alla örterna med oljan och vitlöken i 5 minuter.
Lägg sedan i alla andra ingridienserna och kör i 10 sekunder till.

Soppor eller ”Mixed salads”?
Att mixa en ”kall” soppa är inte vanligt i vår kultur här upp i Norden, men faktum är att det är ett fantastiskt sätt att få i sig en stor mängd bladgrönt. Det underlättar även för enormt för matsmältningen att ”salladen” kommer ”färdigtuggad” för kroppen att ta upp! Skillnaden mellan en ”rå” soppa och en grön smoothie är att soppan inte är söt och därför passar såväl som förrätt eller som huvudmål tillsammans med tex. surdegsbröd och varför inte en grön hummus med citron och örter! Enjoy!

Blueberry ”Green” Supersoup
2 portioner
1 näve välsköljd babyspenat
1 näve välsköljd marchesallad
4 basilika eller mynta blad
2 selleristänger
1dl gröna ärtor, tinade
1 skalad vitlöksklyfta
2 msk grön hampaolja eller olivolja
4dl kall lantbuljong
2 msk Turkisk yoghurt
2msk blandade rostade frön (tex, solros, pumpa, svarta sesamfrön)

Mixa allt utom yoghurt och frön i en 2 minuter och servera med en klick turkisk yoghurt och några rostade frön på toppen.

Blueberry ”Green” Hummus
2 dl vita bönor (kokta, ev på tetra) sköljda och avrunna
1 vitlöksklyfta
1dl persilja (lägg undan några kvistar)
1dl dill (lägg undan några kvistar)
Pressad saft av ¼ citron
1 dl olivolja
Rivet skal av ½ citron
Salt (gärna mineralrikt Himalyasalt)
Citronpeppar efter smak

Mixa bönorna med vitlöken, persiljan, dill och citronsaft. Häll i oljan i en stråle medan maskinen går och ”pulsa” sedan ner citronzesten och lite extra dill/persilja, salt och peppar efter smak.

Smoothies och Juicer
Stora mängder ”greens” är som sagt lättast att tillgodogöra sig i flytande form och där är smoothies oslagbara. Grönsaksjuicer i all ära men de har vissa nackdelar, för det första är det ganska krångligt att ”juica”, det behövs en speciell, ofta ganska dyr maskin och det blir mycket disk. Dessutom när man ”juicar” slänger man ju mycket av den gröna växten bla de viktiga fibrerna, men visst kan man ”juica” som komplement!

Här följer dock recept på våra två favoritsmoothies!

Blueberry ”Green Energy”
2 stora glas
1 ekologisk banan
1 dl fryst ananas
1 äpple
1 liten bit citron
1 näve ruccola
1 tsk Vetegräspulver
1 tsk Matchapulver (grön tepulver)
3,5 dl ekologisk äppeljuice

Mixa allt i en minut och häll upp i fina glas!

Blueberry “Green & Clean”
2 stora glas
2dl fryst mango
1 skalad apelsin
1 äpple
1msk aloe vera juice (100%)
1 näve spenatblad
1 bit gurka
1tsk Spirulinapulver
3 dl avsvalnat grönt te
1 msk flytande honung

Mixa allt i en minut och häll upp i fina glas!

Till slut…
…kan man säga att vetenskapliga bevis för att grön föda/”greens” gör under för vår hälsa växer hela tiden. Vi tror att det är bara är en tidsfråga innan grön föda ses som lika viktiga som livsnödvändiga fetter, vitaminer och aminosyror.

So – Eat Your Greens!

Nota bene:
En del av ovanstående information har tagit från ”The Green Food Bible: Everything you need to know about Barley Grass, Wheatgrass, Kamut, Chlorella, Spirulina and More. Av David Sandoval samt från boken “Grönt för livet” av Victoria Boutenko

Även en del inspiration har hittats på http://www.fredericpatenaude.com/index.html

Vill du länka till Eat your greens? Använd denna adress:
http://www.blueberrylifestyle.se/food-for-thought/artiklar/eat-your-greens/

  • Eat your greens
  • Skönhet inifrån och ut!
  • Blueberry Detox Program
  • En färgglad kost
  • Blueberry NoMilkshakes
  • Nu byter vi lax!
  • Om magen
  • Om socker
  • Om fett och oljor
  • Om superdrycken te